Diabetes - En balans mellan mat och insulin

Skriven i 7e klass, del i Science Fair

Introduktion
Det pratas mycket om i media att socker är farligt. Det finns många artiklar om LCHF (Low Carb High Fat). Du har kanske någon gång undrat: Är socker farligt? Behövs socker? Varför har vi insulin? Vad är diabetes? Jag ska försöka svara på dina frågor.

Redan år 1550 f.Kr. beskriver de egyptiska hieroglyferna sjukdomen diabetes. Ordet diabetes kommer från grekiskan och betyder ”rinna igenom” (man kissar mycket) och mellitus betyder ”honungssöt” för att urinen smakar sött. Det finns två typer av diabetes. Förut kallades de ”insulinberoende diabetes” och ”icke insulinberoende diabetes”. Idag säger man istället diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Jag kommer bara skriva om typ 1 diabetes. Diabetes var förr en mycket allvarlig sjukdom då man dog av den. Det ändrades när Fredrick Banting och John MacLeod lyckades framställa insulin år 1922. De fick Nobelpris år 1923 i medicin.

Allting som rör sig kräver energi
Kroppen behöver energi. Allting som rör sig behöver energi, t.ex. en bil som kör eller ett flygplan som flyger. Datorer och mobiler och annan elektronik behöver energi. Du och jag behöver också energi. När vi pratar, springer, äter, tänker eller sover behövs det energi. Vad vi en gör krävs det energi. Ju mer ansträngande saker man gör, desto mer energi krävs det.
Om man väger 65kg, förbrukas det ungefär 2300 kcal/dygn vid normal aktivitet. Vid löpning förbrukas det ca 2300 kcal/3 timmar, d.v.s. att löpning kräver mycket mera energi.

Om du enkelt vill lösa ditt energi behov, kan du äta en Big Mac & Co plusmeny (1130 kcal) + en latte och muffins (725 kcal) och en Snickers (400 kcal) till efterrätt. Då har du fått i dig den energimängd man behöver för ett helt dygn. Men om du går till McDonald’s för skoj skull och äter en måltid förutom det vanliga, för att det är gott, behöver du springa en halvmaraton för att bli av med extra energin. Om du inte gör dig av med energin, lagras det som fett.

Olika energi källor
Kroppen använder fett, kolhydrater och proteiner som energikällor. Kolhydrater är den viktigaste energikällan. Kolhydrater är sockermolekyler, som är ihopkopplade. När de är ihopkopplade i långa kedjor kallas det för stärkelse. När det är två ihopkopplade (t.ex. fruktos och glukos) kallas det för sackaros (vanligt socker). Glukos (kallas också för glykos, druvsocker och dextros) är en enkel sockerart, en monosackarid (en molekyl).

När vi äter mat, bryter matsmältningssystemet med hjälp av enzymer[1] ned kolhydraterna till enklare former. När det till slut blir till glukos så kan det komma in i blodet. Med blodet når det till slut våra celler, där det används som energi. Socker blir till energi genom citronsyracykeln, och slutprodukten blir CO₂ och vatten (och energi).Glukos är ett av de viktigaste kolhydraterna. Den går snabbare för kroppen att använda än t.ex. sackaros som är en disackarid (två molekyler) eller stärkelse som är en polysackarid (många molekyler). Stärkelse, som finns i bland annat potatis, bröd, pasta och ris, är den vanligaste kolhydraten i maten. 

Konstant blodsocker nivå
Det finns ett omedvetet kroppssinne som kallas för blodsockersinnet. Receptorer mäter hur mycket socker som finns i blodet. Blodsockersinnet håller blodsockernivån ganska jämn, ≈ 4 – 7 mmol/L, motsvarande endast två sockerbitar i allt vårt blod. En sockerbit (3g) = 15 kcal.

    Bilden visar blodsocker kurvan under dygnet hos en diabetiker och en frisk person.
    -Modifierad bild från Rangnar Hanås bok-

Insulin är nyckeln
När vi inte har ätit på länge, eller på morgonen innan frukost, är blodsockernivån låg. När vi har ätit är blodsockernivån högre. Då skickar blodsockersinnet information till bukspottkörteln. Där finns det betaceller som tillverkar insulin. För att glukosen ska komma in i cellerna behövs det insulin. Insulin är som små nycklar som ”låser upp” dörrarna till celler så sockret kommer in. Därför är det jätte viktigt att vi har insulin. Utan insulin kommer inte in något socker i cellerna och de får inte energi och andra kroppsfunktioner fungerar inte som de ska.

När det inte finns tillräckligt mycket socker i cellerna, använder kroppen sina sockerreserver från levern. Om sockret är slut i levern, bryter kroppen ner fett och muskler, istället för socker, för att göra energi. Då bildas det glukos och ketoner, som används som bränsle. Om det här håller på länge, går man ner i vikt. Det här gäller för både friska och personer med diabetes.

Diabetes – brist på insulin
Hos de som har diabetes (typ 1) finns ingen insulinproduktion. Om det inte finns insulin, då finns inga nycklar som låser upp cellerna. Vad händer om nycklarna saknas?
Sockret kommer inte in i cellerna, cellerna får ingen energi. Det betyder att diabetikerna, som inte har tagit insulin eller tagit för lite insulin, har väldigt högt blodsocker. Även fast det finns mycket socker så svälter cellerna. För att sockret är på fel sida av cellväggen, i blodet istället för i cellerna.

När en diabetiker inte har energi i cellerna, till hans aktiviteter (t.e.x. att prata, springa, äta, tänka eller sova) blir han trött och kan få huvudvärk.

Om det är brist på socker (energi) i cellerna, släpper kroppen ut ännu mera socker från lagrena in till blodet och blodsocker nivån stiger ännu mera. Och det produceras ännu mera ketoner. Om det bildas för mycket ketoner blir blodet surt och man kan få ketonförgiftning (ketoacidos) och senare diabeteskoma (som är mycket farligt). Men innan det händer har diabetikern så hög blodsockernivå så att njurarna inte klarar av att hantera så stor mängd socker. Njurarna ”läcker” socker. En del av sockret kommer ut genom urinen. Diabetikern börjar kissa mycket och han blir väldigt törstig.

En diabetiker producerar inte insulin och den måste tillföra insulin utifrån, i sprutform, många gånger dagligen.

Balans mellan mat och insulin
De som inte har diabetes har ett perfekt blodsocker sinne, och får lagom insulin och perfekt blodsockervärde hela tiden. Men om man har diabetes måste man själv beräkna hur mycket insulin man ska ha. Det beror på vad man ska äta och hur mycket (energimängd), vilken fysisk aktivitet man ska göra (energi förbrukning) och samt vilken blodsockernivå man har för tillfället. För att man ska veta vad man har för blodsockernivå, måste man ta blodprov med en glukos mätare flera gånger dagligen. Om man ska springa långt eller göra någon annan stor ansträngning och förbruka mycket energi måste man äta mera kolhydrater och ta mera insulin. Eller om en diabetiker dricker en halvliters Coca-Cola, får han i sig 53g socker, motsvarande 18 sockerbitar, vilket blir en katastrof eftersom vi bara har 2 sockerbitar i blodet. Men om en icke diabetiker däremot dricker samma Coca-Cola, händer inte mycket, kroppen korrigerar själv blodsockernivån (med hjälp av insulin) och sockret (det som inte förbrukas) lagras som fett.

                            -Bild från Rangnar Hanås bok-

En diabetiker behöver en balans mellan mat och insulin. Jag har berättat vad som händer om det finns för lite insulin. Men vad händer om det finns för mycket insulin? Det kan hända om han äter för lite eller tar för mycket insulin; Då kommer för mycket socker in i cellerna och det finns för lite socker kvar i blodet, och glukos värdet är väldigt lågt i blodet. Diabetikern kan bli trött och få ont i huvudet. Och om det blir alldeles för lågt, kan han få kramper eller till och med svimma. Men då är det ett allvarligt tillstånd. Då behöver han snabbt få i sig socker. Om han inte är medvetslös kan han äta eller dricka något med socker (t.ex. druvsocker eller juice). Om han är medvetslös kan han få en glukagon spruta som gör att det snabbt frisätts glukos från kroppens lager. Eller så måste han få glukos direkt in i blodet på sjukhuset.

Vad man ska göra i nödfall
Om en diabetiker mår dåligt eller beter sig konstigt, om man inte vet varför, ska man alltid ge den något som innehåller socker, t.ex. druvsocker om diabetikern har det på sig, eller vanligt socker eller dryck som juice, saft eller mjölk, man kan också ge en frukt. Om diabetikern har lågt blodsocker blir han eller hon snart bättre, efter den har fått i sig socker. Om man ser en diabetiker som är medvetslös, ska man i första hand ringa ambulans.

Orsaker till diabetes
Man får typ 1 diabetes slumpmässigt, det är sällan ärftligt. Typ 2 diabetes kan däremot vara ärftligt men kan även utlösas av fetma, och är därför en helt annan sjukdom. Diabetikers (typ 1) bukspottskörtel fungerar inte och det tillverkas inget insulin, vilket är besvärligt för diabetikerna. Ungefär 0,5 % av Sveriges befolkning har typ 1 diabetes.

Diabetesforskare i hela värden försöker hitta orsaken till att de insulinproducerande cellerna dör, för att hitta ett botemedel.

Framtida behandling, Nanopiller
Insulin är ett protein och ett hormon och består av 51 aminosyror. En diabetiker kan inte ta tabletter som innehåller insulin (i dagsläget), eftersom enzymerna i magsäcken bryter ned proteiner.
De flesta diabetikerna använder en kombination av snabbvärkande insulin, som tas kort före en måltid, och långverkande insulin, som absorberas långsamt från underhuden under hela dyngnet.
En grupp indiska forskare har en idé om ett alternativ till de besvärliga sprutorna. De har lyckats konstruera en nanotablett, som kan överleva färden genom matsmältningssystemet. Det lilla pillret är fullproppat med insulin, och när blodsocker nivån i kroppen är för hög, löses nanopillret upp, och insulinet släpps ut.
Tanken är att diabetiker i framtiden bara behöver svälja ett piller 40 minuter innan de äter.

Slutsats
Slutligen, med den här uppsatsen har jag svarat på frågan ”Är socker farligt?”. Socker är den viktigaste näringskällan, socker är livsnödvändigt. Men socker kan vara livsfarligt om man är diabetiker och inte har fått insulin.  Socker kan också vara farligt om man äter för mycket socker, till förhållande till vad man förbrukar. Man kan då bli överviktig, och kan få sjukdomar som har med övervikt att göra (t.ex. typ 2 diabetes eller hjärtsjukdomar).

Källor
Illustrerad Vetenskap FOKUS LIVET (nr 1) s.22-23
Illustrerad Vetenskap FOKUS MEDICIN (nr 3) s. 40-41, 51
Illustrerad Vetenskap FOKUS MÄNNISKAN (nr 6) s. 9-10, 36-37
wikipedia.org
Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna, by R. Hanås

Tack till Rangnar Hanås som gav mig tillåtelse att använda bilder från hans bok, jag har redigerat en del bilder.